Attefallshuset kommer på plats

2015 flyttade jag och mina två tonårsdöttrar från Jönköping till Stockholm. Vi hade bott i en stor villa (som jag kommer att visa i andra inlägg) och skulle vänja oss vid att bo i lägenhet i stan. Det gick inte. Efter ett år flyttade vi från en fyra med EN balkong till en femma med TVÅ balkonger, men det blev bara pyttelite bättre. Jag kände mig instängd och tjejerna (som haft en helt egen våning tidigare) tyckte aldrig att de fick vara ifred.

Jag drömde om en trädgård igen och om att kunna gå ut och slänga sopor, utan att behöva småprata med en granne i hissen. Jag fick panik av att ha folk omkring mig på alla håll och kanter. Över, under och vid sidan. Och möta folk så fort jag klev utanför dörren. Och jag behövde utsikt. Min SJÄL behövde utsikt.

Josefin drömde om en walk-in-closet. Hon är 16 år.

Johanna drömde om att flytta hemifrån. Hon är 14 år.

Jag lovade att förverkliga deras drömmar. Och mina. Om vi flyttade till ett eget hus igen, så skulle de få en walk-in-closet och ett ”eget hem”. Tyvärr kunde jag inte hitta den perfekta lösningen för tjejerna, när vi köpte det här huset. Det uppfyllde mina drömmar om utsikt, frihet och rymd. Och om en egen svit med sovrum och badrum. Men det fanns bara två ordinära sovrum till Josefin och Johanna. Hur skulle jag lösa det?

Min första tanke var att inreda garaget (i huset) till en mini-lägenhet till Johanna, med egen ingång, badrum och pentry. Då skulle Josefin kunna få båda de andra sovrummen – ett att sova i och ett att ha kläder i.

Men i stället kom jag på idén att köpa ett attefallshus till Johanna. Då skulle hon nästan ”flytta hemifrån” på riktigt. Jag googlade och hittade Attefallsverket. Det var i april och vi var i Spanien. När jag visade Johanna blev hon galen av lycka! Husen hade både badrum, kök och ett sovloft. Och leveranstiden skulle vara sex veckor. Vi skulle hinna beställa och få det lagom till tillträdet av huset i juli.

Men det strulade med bygganmälan hos kommunen och sedan tog leveransen inte bara sex veckor. Vi väntade minst tio veckor. Spänningen var olidlig, när vi kom hem en eftermiddag i slutet av september och äntligen hade fått material till grunden.

Byggmaterial
Material till bottenplattan som attefallshuset ska stå på.
Grund
Grunden till attefallshuset höjdes 40 cm.

Men sedan rullade det på. Marken under attefallshuset höjdes drygt 40 cm i förebyggande syfte, eftersom resten av trädgården ska höjas till våren, när jag planerar att bygga pool och ny altan.

Därefter byggdes den isolerade ”krypgrunden” (eller vad det kallas) av något som liknade frigolitplattor. Morgonen därpå vaknade jag klockan fem, av att det stod en lyftkran och blinkade nere på vägen. Under flera timmar lastades tyngder, som motvikt till huset som skulle lyftas.

Lyftkran
Lyftkranen som ska placera attefallshuset på grunden.
Attefallshuset på lastbilen
Attefallshuset anländer på en lastbil och blockerar hela gatan i väntan på att lyftas på plats.

Vid elvatiden var allt klart för att lyfta huset på plats. Vad smidigt det gick! Plötsligt stod det i trädgården och vi kunde gå in och titta. Jag kommer att visa det i ett annat inlägg.

Attefallshuset lyfts på plats
Attefallshuset lyfts på plats.
Uppgrävd trädgård
Sökandet efter avloppet…

Därefter följde några veckor med uppgrävning i trädgården, för att dra el, vatten och avlopp till attefallshuset. Grävaren hade svårt att hitta avloppet djupt ner i marken. Han grävde i blindo, eftersom jag inte lyckats få fram någon ritning på hur det var draget. El och vatten skull kopplas från pannrummet i stora huset och dras ut genom betongväggarna. En dag hade jag sju hantverkare här samtidigt. Det var så skönt, när trädgården var igenlagd och Johanna äntligen kunde bo i sitt hus!

Uppgrävt för el- och vattendragning. De grävde en kulvert och förberedde inför poolbygget också.
Många bilar på uppfarten
Många hantverkare i huset samtidigt…
Trädgård igenlagd
Trädgården är igenlagd. Visserligen lerigt och eländigt…
Uppfarten igenfylld
Uppfarten igenfylld, men plattorna ligger kvar i en hög vid sidan. Allt ska ju ändå göras om till våren.