Jag har fixat belysning i köket

Att inte ha någon belysning över diskbänken eller den andra bänken i köket har nästan gjort mig galen. Visst, det finns spotar i taket men de lyser inte tillräckligt starkt och de sitter snett bakom, så man skuggar bänken med sitt eget huvud. Sedan ett par år tillbaka ser jag dåligt på nära håll och i dunkel belysning, men inte ens läsglasögon funkar i detta fallet, eftersom det är för långt mellan ögonen och köksbänken.

Dessutom är spotarna sååååååå jobbiga att tända! Inte nog med att de alltid tänds på det svagaste ljuset – man måste också trycka i exakt rätt hörn och med rätt tryck på knappen, för att ljuset ska öka i styrka. Trycken man fel, så släcks det igen. Och det tar flera sekunder innan full ljusstyrka är nådd.

Ett alternativ till att tända i taket skulle ju kunna vara att tända fläkten. Men för att tända den, så måste man först fälla ut kåpan. Det gör man genom att hålla inne en touchknapp i typ tio sekunder. Men utan att tända i taket ser jag inte touchknappen. Och jag ser heller inte touchknappen på spishällen i mörkret, så jag kan inte sätta på grytan med havregrynsgröt på morgonen, utan att tända i hela taket.

Eftersom jag har planer på att byta kök, så har jag fokuserat på att ANDAS och inte bli irriterad. Men idag fick jag nog, när jag råkade släcka takbelysningen två gånger, innan jag lyckades öka ljusstyrkan. Alltså gick jag ner i garaget och letade bland alla lampor som inte fått någon plats i huset. Jag hittade en vägghängd läsbelysning med två lampor. Perfekt!

Särskilt snyggt blev det inte och sladdarna hänger fult och i vägen. Men det spelar ingen roll. Det är en tillfällig lösning.

Åh, vad jag har njutit av att kunna se ordentligt när jag skurit grönsaker, plockat in i diskmaskinen och diskat. Och fyllt på kaffebönor i kaffemaskinen. Jag har till och med lyckats läsa ett recept.

Hur sjutton tänker man (eller inte) när man planerar ett kök utan att sätta belysning över arbetsbänkarna? Till och med på sextiotalet satte man lysrör under väggskåpen.

Belysningen är bara ett av en massa felplaneringar i det här köket. Finn fem fel räcker inte långt. Finn tusen fel snarare. Frågan är hur länge jag står ut? Egentligen skulle jag kunna beställa det nya köket redan nu, men jag är inte helt nöjd med ritningarna ännu. Jag väntar på att jag ska få samma aha-upplevelse som jag fick med flytten av tvättstugan. Och med Fidelis kryp-in under trappan. En sån där SJÄLVKLAR lösning. Den kommer, det vet jag att den gör.  Det gör de alltid.

En grå och regnig nyårsdag

Regn på terrassen
Regnigt och grått utanför fönstret.
Mitt vardagsrum
Vardagsrummet ser så välstädat och fint ut när inte solen skiner in genom de stora fönstren.

Jag tror att jag är väldigt ensam om att verkligen HATA när solen skiner in genom fönstren. Åtminstone har jag aldrig träffat någon som håller med mig om att solen gärna får stanna utomhus. En del blir till och med lyckliga av att få in solen.

Men jag gillar inte att bli påmind om hur skitiga fönstren är, hur kladdiga och dammiga köksbänkarna är (trots att jag just torkat dem och trodde att de var rena), hur hundens smutsiga tassmärken syns på golvet och all övrig skit och skavanker som plötsligt får mitt hem att se ostädat ut. Jag blir verkligen på uruselt humör av att se solen avslöja mina oputsade fönster, kladdiga köksluckor och smutsiga ytor. Och hur dammet yr i luften. Trots att det är nästan nystädat. Inget undkommer solens avslöjande strålar.

Därför föredrar jag gråa dagar. Då ser mitt hem snyggt och välstädat ut 🙂

I mina tidigare bostäder har jag nästan alltid haft persienner nerdragna och vinklade, för att skapa ett behagligt strilande ljus. Det filtrerade ljuset är inte bara skonsammare mot smuts, kladd och skavanker – det är mer behagligt för oss som individer också. Jämför den gassande solen på en strand utan skydd…jämfört med det strilande ljuset under ett träd. Eller under en pergola med segeltak. Mentalt upplever vi det skyddande.

Tyvärr har jag inga persienner i mina stora fönster i det här huset. Jag har en utanpåliggande markis på det ena och stående lameller i det andra. De har inte samma strilande effekt som vinklade persienner. Markisen stänger ute ljuset för mycket och lamellerna skapar långa ränder av ljus. Utan att reflektera bort det.

Persienner strilar ljuset
Vinklade persienner som filtrerar solljuset. Bild lånad från Haga solskydd.

Nyårsafton – ut med det gamla, in med det nya!

Bricka med levande ljus
Ljusbricka på soffbordet

Nu är det nyårsaftons kväll. I morgon är det 2018. Josefin är på en fest och jag, Fideli, Nocco, Texas och Findus är hemma. Jag lyckades locka med mig lilltjejen till Max i Bromma och nu håller hon på att städa i sitt hus. Jag har tänt en brasa, massor av ljus och sitter under en filt i soffan. Det är blåsigt och regnigt ute. Hunden leker med något där nere och det smäller redan en massa fyrverkerier överallt utomhus. Trots att klockan bara är nio.

Jag har ägnat hela mellandagsveckan åt att skriva mål och visioner för kommande år. Jag har skrivit, raderat och omformulerat. Det blev nästan två hela A4-sidor fylla med saker jag vill ha i mitt liv. Dessa markerade jag med olika färger. Rött för saker jag ska se till att skaffa eller genomföra under 2017, blått för sådant jag vill ha snarast men inte prioriterar i första hand, grönt för sådant som kan vänta 1-2 år och orange för sådant jag vill ha någon gång i framtiden.

Av de röda målen valde jag ut de viktigaste. Till dessa letade jag upp varsin bild på Google. Dessa bilder byggde jag sedan ett collage av i Photovisi. Jag ska jobba för att hunden ska bli lydig, jag ska bygga mitt drömkök, åka mer till Spanien, jag SKA åka på en avkopplande all-inclusive-resa, jag ska bygga en pool i trädgården, flytta tvättstugan, hitta bra skolor till barnen, fira nästa nyår med en man och vänner, skriva en bok, glasa in terrassen, hitta kärlek och tvåsamhet och tjäna mycket pengar. Wow, vilket år jag kommer att få!

Förutom att fila på mina framtidsdrömmar, så har jag rensat och röjt. Inte bara i garderober, skåp, skafferi och bland bilder i datorn. Jag har röjt mentalt. Jag har lagt misslyckade projekt i papperskorgen, raderat tidigare mål som bleknat, valt bort relationer och ”måsten”. Jag har också rensat bland mina grupper och sidor på Facebook, i kontaktlistan i telefonen och bland alla sparade mail. Jag har också varit flitig med unsubscribe på alla mail jag inte vill ha. Och jag skickade dottern till affären med alla pantflaskor.

Jag kommer att fortsätta i morgon med mina pärmar, konton och kontrollen på ekonomin. Jag har redan gjort en pärm för 2018 och jag ska markera alla flikar i den. Jag ska också slänga alla kvitton och fakturor som inte behöver sitta kvar i 2017 års pärm. Dessutom ska jag sammanställa alla mina tillgångar, skulder, inkomster och utgifter i Balansbladet. När det gäller mitt företag ska jag samla ihop alla kvitton för privata utlägg för de senaste tre månaderna och skicka dem och all bokföring till min redovisningskonsult. Och jag ska åka till återvinningen med kartonger, plast och alla batterier jag förbrukat i alla julslingor och lampor.

Jag verkligen älskar att börja om på noll! Det ger mig så mycket energi med en nystart i livet. Tänk att man får en sådan varje år. Ta vara på den!

Bort med gardinfästen!

I arbetsrummet innanför köket hängde det fortfarande kvar en svart gardinstång efter de tidigare ägarna. Eftersom jag inte gillar gardinstänger från Ikea (och absolut inte en svart) och inte ens tänker ha en gardin i arbetsrummet, så plockade jag ner den idag. Jag fick ett extra nyårsryck och vill ha med mig minsta möjliga skit in i 2018.

Tyvärr var det inte så enkelt som jag trodde. Jo, att haka bort stången och hållarna gick lätt. Men fästena var typ fastmålade och fastsatta med typ en decimeter långa skruvar med plugg. Jag fick bända och dra, för att få bort dem, vilket ledde till att jag fick ytterligare en massa märken i väggen. Men eftersom jag ändå måste spackla och måla, så spelar det inte så stor roll.

Förutom spackling och målning, så måste jag skaffa någon slags fönsterbelysning. Men för att kunna göra det, så måste jag låta en elektriker dra en utanpåliggande kabel längs väggarna i rummet och montera ett eluttag vid fönstret. Alternativet är att göra det när jag renoverar köket på andra sidan. Då kan vi kanske ta oss igenom väggen med en sladd. Alltså jag fattar inte varför eluttagen är så dåligt placerade i det här huset!

Dessutom måste plastblommorna bytas ut. De hamnande där i flytten. Och fastnade. Sådär som saker har en tendens att göra. Och det är inget kul att göra fint i fönstret, när jag inte kan sätta dit någon belysning.

Men nästa år ska det ske!

Tavlor från Desenio

När man kliver in genom ytterdörren ser man tavlorna i spegeln på gaveln på garderoberna.

Nu har jag äntligen fått upp tavlor på väggen i teverummet bredvid hallen på undervåningen. Tidigare såg man bara en vit vägg i spegeln, när man klev in genom ytterdörren, men nu speglar sig tavlorna.

Egentligen hade jag tänkt köpa en eller ett par nya coola tavlor, men jag måste hålla i pengarna och eftersom Josefin önskade den där Prada-tavlan, så tänkte jag att våra andra tavlor i samma serie från Desenio kunde matcha den. Förhoppningsvis är det bara för en kort period. Eller tills hon flyttar hemifrån. Tavlorna på ansikten, läppar och läppstift köpte jag (på uppmaning av döttrarna) till vardagsrummet i vår första lägenhet i Stockholm. I den andra lägenheten hamnade de i Johannas rum. Och nu i tjejernas teverum. Det funkar helt okej med dem där.

Fashionposters från Desenio.
Prada- och lipstick posters.