Jag får skämmas för min trädgård

Hela hösten och vintern trodde jag att poolbygge och schaktning av trädgården skulle komma igång tidigt i våras. Därför hade jag inga planer på att ”städa” (rensa, räfsa löv, klippa kanter och buskar etc.) trädgården i höstas. Tyvärr drar det ju ut på tiden och grävjobb och ombyggnation startar inte förrän efter sommaren. Men av någon anledning har jag ändå lagt allt trädgårdsarbete helt åt sidan.

Undrar vad alla grannar tänker? De vet i och för sig att jag har planer… Men alla andra som åker förbi, de måste ju undra vad det är för ovårdad människa som flyttat in i det här huset.

Frågan är hur jag ska göra? Det är ett digert arbete bara att fixa till trädgården hyfsat. Rensa ogräs och klippa gräs känns som ett evighetsgöra. Och helt i onödan. Visserligen ser det snyggare ut, men är det verkligen värt allt besvär? Och kommer min elektriska gräsklippare att klara alla stenar som förmodligen ligger överallt i gräset (efter rördragningen till attefallshuset) och det höga gräset och maskrosorna? Min trimmer har bara en plastkniv, så den har heller inte en chans.

Ska jag köpa en röjsåg eller ta hit en trädgårdsskötarfirma? En sådan skulle säkert kunna röja av eländet på bara ett par timmar. Något måste nog göras. Dels för min egen skull (det tar energi att se) och dels för att jag inte vill få hit en massa ormar och fästingar och skit. Men även för att inte behöva skämmas. I hela mitt liv har jag varit en person med välskött trädgård. Och den här ska också bli det så småningom. Men det vet ju inte alla som ser den just nu 😉

Ställning i trappan

Jag blev så glad, när snickarna åkte hem redan klockan 14 igår och sa att de inte skulle komma idag. Tjoho, en extra dag utan hantverkare i huset! Det är verkligen skitjobbigt att ha en massa folk hemma. Igår var det tre elektriker och två snickare. Dels frågar de saker och dels känner jag mig obekväm, när jag sitter och äter, läser eller pillar med datorn och de springer förbi hela tiden. Jag är en introvert person som inte klarar av att ha främmande människor i närheten så mycket.

Innan de åkte byggde de en ställning i trapphuset, för att målaren ska komma åt att ta bort all jävla plastfärg och måla om väggarna även där. Kök, vardagsrum och trapphus till att börja med. Inte helt smidigt med den enorma takhöjden jag har överallt och framförallt i trapphuset.

Jag måste välja nya vägglampor i trappan också. Helst någon som inte sticker ut så mycket som de gamla. Två av dem är helt felplacerade och har antagligen slagits i så många gånger att de lossnat och tagit med sig (plast)färgen.

Plastfärg på alla väggar?!

Idag konstaterade byggarna att alla (!) väggar i huset är målade med plastfärg. På betong! Herregud, hur fel kan det bli? Nu förstår jag varför jag hade så svårt att få de båda väggtexterna (i köket och i Josefins rum) att fästa. Jag höll på att bli tokig, när jag skulle sätta upp dem.

Eftersom flera av väggarna måste lagas, spacklas och målas, så funkar det inte att måla med en annan färg på plastfärgen. Dels kommer det att synas stor skillnad på underlagen och dels kan den gamla färgen börja bubbla sig. Målaren kan inte garantera ett bra jobb.

Alltså måste all färg bort. Snickarna roade sig med att försöka dra bort färgen i så stora sjok som möjligt. De till och med filmade när de lyckades dra loss riktigt stora bitar. Där det inte fungerar att DRA bort den, så måste den visst lösas upp på något sätt. I morgon ska de bygga ställningar för att komma åt färgen längst upp i t.ex trapphuset. Två dagars extra jobb ungefär.

Det här med att byta kök drog visst med sig det ena efter det andra och resulterade i ett riktigt stort projekt. Vi ska dock försöka hålla färgbytet (från plastfärg till rätt färg) till övervåningen och trapphuset och lägga skarven i hallen. Jag orkar inte måla om hela undervåningen också. Någonstans måste jag ju göra av alla möbler och ha vårt boende… Det får i så fall ske i höst, i samband med flytt av tvättstuga och övriga ombyggnationer.

Tapeterna till fondväggen är beställda

Provtapetsering med STRIPE M från Engblad & CO

Igår bestämde jag mig för att skippa fototapet och välja den svart-vita tapeten som fondvägg. Jag har alltid älskat ränder och jag har alltid gillat svart och vitt. I mitt förra hus hade jag svart-vit-randiga Designers Guild-gardiner och dem tröttnade jag aldrig på.

För att inte kunna ångra mig och för att checka av det på listan över beslut, så åkte jag till måleriaffären och beställde igår och idag ringde de och sa att rullarna har kommit. Eftersom kökskranen ska levereras till samma ställe, så hämtar jag båda paketen där om ett par dagar.

Mitt kökstak är en schweizerost

Mitt hus blir bara mer och mer demolerat. Idag hade byggarna borrat typ tusen hål i hela taket, för nya spotar och lamputtag. Det hängde ner slangar (antar att elen ska dras i dessa) lite här och där och jag kan bara hoppas att de vet vad de gör. I mina ögon såg taket ut som en scheizerost.

Snickarna håller på att bygga den nya trumman, som ska gå bakom kylen och frysen. Vi kom på att vi ska göra som ett litet lönnfack till kokböcker eller liknande, eftersom täckskivan är 10 cm för smal (pga att ventilationen behöver 25 cm i stället för 15 cm som vi hoppats). Det får helt enkelt bli en springa på 10 cm längst in och där specialtillverkar vi en slags ”insats” i form av en hylla. Jag lovar att visa hur jag menar när det är klart!

Kvällens uppgift är att fundera på hur långt jag vill ha mellan lamporna över köksön. Det är svårt, när inget finns på plats att relatera till. På täckpappen på golvet har vi ritat kryss, där lamporna skulle kunna tänkas hamna. Undrar om det blir bra med 60 cm från kortsidorna, en i mitten och de andra med 1 m avstånd? Det känns lite långt…